Happily ~ Del 22

 
Previously; 
"Bye London, see you later." sa han sedan, så fort jag lyckats ta mig ur bilen och fått tillbaka väskan. Jag svarade inte, utan gick bara hastigt in genom dörrarna och iväg mot hotellrummet med snabba steg. 
 
Så fort jag öppnade dörren till rummet kastade sig en snyftande Brooke i mina armar. 
"Okay, what's going on..?" frågade jag sakta.
"London, Zayn and I... Zayn and I had.."
 
Destiny's Perspektiv.
Som en galning sprang jag runt i huset och försökte komma på hur jag skulle kunna 'göra slut' med Ashton, den underbaraste personen, för att inte nämna delen med att vi inte är tillsammans officielt. Exakt tio minuter senare knackade det på dörren och han var precis i tid, vilket gjorde det hela ännu svårare. Jag tog ett djupt andetag innan jag försiktigt öppnade dörren och möttes av Ashtons fina leende.
"Hey Dessie, I've really missed you." Han kramade om mig lite snabbt och det lugnade mig faktist lite. "Hi Ashton" Sa jag och pressade fram ett leende. Vi gick in i köket och satte oss mittemot varandra. Det blev tyst ett tag och Londons röst skrek högljut på mig i mitt huvud och jag försökte verkligen att få tyst på henne. Vilket visade sig att vara svårare än i verkligheten. Om nu det är möjligt.
 
"So Destiny, I wanted you to hear this from me, I uhm." Jag försökte att fokusera med blicken på diskmaskinen bakom Ashton så att det fortfarande skulle se ut som att jag kollade på honom.
"I'm moving to Australia." Mina ögon blev säkert lika stora som golfbollar och jag gapade förvånat mot honom.
"What? Oh my god, I'm going to miss you so much!" Fick jag till slut fram, förvånad om detta var ödet eller något helt annat. Jag kom på mig själv med att fortfarande sitta med munnen öppen, men lät det vara. Han ställde sig upp och gick för att krama om mig. Mina ögon vattnades lite lätt och jag började gråta.
"It's all right Destiny, you are an awesome friend and we'll catch up later." Han strök lungnande en hand över min rygg, pressade lätt sina läppar mot sin panna - vilket jag i vanliga fall reagerat på men jag var alltför chockad för att bry mig o det. "When are you leaving?" Viskade jag fram.
"Tonight, I wanted to tell you earlier but you know.. It's kind of hard to find the right time." Just nu ångrade jag verkligen att jag tänkt göra slut med honom, kanske för att han iprincip dumpade mig nu. Han skulle lämna mig. Oss. Allt. Föralltid.
 
Brooke's Perspektiv.
Jag sprang genom korridorerna på hotellet från rum 212 till 290 och som tur hade mamma hunnit fara. Mina ögon var sprängfylda av tårar, och jag sjönk ner på golvet bredvid sängen. Varför gjorde jag det, hur kunde jag. Vart fan är min självkontroll? Aldrig mer hade jag sagt, aldrig någonsin. Men för honom var det så lätt, han gör mig så svag. Snabbt tog jag upp mobilen och skickade ett sms till London, som förhoppningsvis redan var på väg.
 
Hur länge jag satt där ensam i rummet är oklart, men efter ett tag befann jag mig i Londons armar. Hur ska jag klara av att berätta för henne, vad jag gjort. Att jag ville göra det och hur rädd jag är.
"Okay, what's going on..?" frågade hon sakta, det var nu eller aldrig Brooke. Bit ihop och berätta exakt vad som hände. 
"London, Zayn and I... Zayn and I had.."
"You had what? Sex? So you and Zayn fucked while I had to call Liam to get a ride here, but instead of Liam this Louis-boy came and creeped me the fuck out.." London såg inte alltför glad ut, och jag stirrade bara chockat på henne utan att säga någonting.
"I need some chocolate..." mumlade jag fram till sist. 
"Well I'm damn sure I need some chocolate too, might as well go do that..." London såg svagt anklagande på mig, och jag höjde lätt händerna. 
"Sorry.." mumlade jag tyst.
"Nah, it's al-" London blev fort avbruten av ur hela sängen vi satt på började vibrera. 
"Oh, I Um.." viskade jag då jag insåg att det var min mobil ungefär samtidigt som den glada melodin om rosa enhörningar som dansar på regnbågar startades. Displayen lyste upp med en bild på Destiny som gjorde en väldigt gullig grimas, och jag svarade snabbt. 
"Hello, Destiny, I've got some-" började jag, bara för att bli avbruten. 
"Brooke, I... Ash-Ashton is moving... Australia... Broke upp with me." Hon pratade snabbt och osammanhängande samtidigt som hon hela tiden hulkade. 
"What are you trying to say to me..?" frågade jag försiktigt. 
"Is London there?" frågade hon tillslut. 
"Yeah, you want to talk to her?" frågade jag med mjuk röst. 
"Yes..." sa hon sakta. Jag kunde inte låta bli att bara sätta telefonen på högtalar-läge, och göra en enkel gest mot London som för att visa att hon skulle prata. 
"Hello, Destiny?" sa hon frågande. 
"London, I-I tried to call you before, b-but it was 'Louis' who answered in your phone, he told me that you forgot it in his car.."
"That little bitch..!" mumlade London irriterat. "Why did you want to call me by the way?" 
"I, uh... Ashton broke up with me... He's moving to Australia.." Jag kunde knappt uppfatta orden Destiny viskade, men det gjorde tydligt nog London.
"What the fuck? That fucking bastard, I'm going to fucking kill him when I get home, no one's-" 
"That won't happen, London.. He's moving today. And it would've happened anyway..." sa Destiny en aning lugnare.
"I guess you're right. But... Do you, maybe want to come over here, and you know.. Get comforted and stuff..?" sa hon tyst.  
"No, I think I'm going to... Um, talk to someone else, at home." Destiny lät en aning besvärad nu. 
"Oh, okay. Call me - or Brooklyn if you want to talk. Bye." London lade på, och stirrade på mig. "Wow. That was... Unexpected." 
Kommentarer
G I N A ~

sv: haha ja! Blair är underbar :D

2014-03-05 @ 11:37:27
Sarah Persson

Vad du är duktig på att skriva :)

2014-03-05 @ 14:32:21
Josefine Andersson

sv: DE ÄR HELT JÄKLA UNDERBARA! GÖR :D
KRAM

2014-03-05 @ 14:37:10
My (1D Novell)

ååååh superbraaa ! Alltså jag bara älskar hur ni beskriver Louis, hihi älskar er novell!

Svar: åhh, tack så mycket! (vi älskar dina noveller sjuuukt mycket, men det vet du ju redan)<3
directioon.blogg.se

2014-03-05 @ 21:35:37
J

Precis läst hela novellen and I love it! Grymt bra! Och precis som någon annan skrev - älskar jag Louis karaktär, så retsam haha!

Svar: Tack så mycket!:D Kul att du gillar karaktären!
directioon.blogg.se

2014-03-05 @ 22:32:00
Anonym

åhh, tack så mycket :D
riktigt grymma är ni ;)

2014-03-06 @ 00:11:41
Sarah Persson

Tack :D när fyller du år?

2014-03-06 @ 16:44:53



Ditt Namn:
Gillar du kakor?

E-postadress (bara synlig för oss):

Din blogg?:

Din kommentar:

Trackback