Jag sprang så fort benen bar mig, jag flåsade högt och svängde in i en liten gränd, sprang in bakom en soptunna och satte mig ner, höll andan och lyssnade så tyst jag kunde om den där personen var efter mig. Jag hörde bara att någon gick förbi, och först då kände jag huvudet börja dunka lite lätt. Urgh. Jag kände mig faktiskt väldigt väldigt... Yr. Jag slöt ögoonen, och suckade lite lätt. Då pep mobilen plötsligt till, jag drog upp den, och försökte svara, det tog mig typ tre gånger innan jag lyckades.
"Hhhallå..?" sa jag sluddrigt, slöt ögonen lite lätt.
 "Bellz, vart är du?" EmmaLee. Hon lät ledsen, arg och frustrerad. Väldigt frustrerad. Jag slöt ögonen.
"Jag veeeeeeeeeeet inte." sa jag sakta, höll mig för huvudet och suckade.
"Isabella, hur full är du? Kom igen, säg vart du är, vi hämtar upp dig.."
"Jag vet inte.." upprepade jag lite mer stadigt, kände mig helt plötsligt lite... Dåsig.

Det tog inte lång tid för mig att fatta vem som mördat Cate. Ont, det gjorde ont att se Em ligga ner på marken och gråta. Försiktigt satte jag mig ner bredvid henne, hon kollade upp mot mig. Hela Em var så underbar, jag kände hur hon flyttade sig närmare mig. För någon timme sedan hade jag aldrigt kunnat tro att hon skulle ligga i min famn. Mitt på trotoaren. Gråtandes.

"Allt kommer bli bra Em"

"F-f-förlåt" Mitt under allt detta, ber hon om ursäkt. Hennes mamma har dött och hon bryr sig om mig.

"Det är lugnt Em, allt kommer att bli bra" Helt plötsligt stälde hon sig upp och torkade bort tårarnanså gott det gick.

"Niall det här är fel. Jag gjorde slut med dig, och nu ligger jag i din famn gråtandes. Nu måste vi leta vidare efter Isabella." Tillbaka till värkligheten.

"Okej, det finns en bar kanske en kilometer härifrån dit kan vi gå." 

"Så, ska ni på någon turne eller någon annan kändisgrej snart?" Tonen i hennes röst var sorgsen som ett litet barn utan julklappar, eller som en 18årig tjej som just fått reda på att hennes mamma blivit mördad.

"Jo, vi ska till sverige och spela in en låt imorgon.."

"Aha, så kul. Jag har ju hört att ni tycker svenska tjejer är hetast." Hon försökte skratta lite.

"Jasså det har du hört? Jag som tycker du är hetast" Jag blinkade lite med ena ögat och hon skrattade sitt klingande glada skratt.

"En hemlis, jag är directioner. Säg inte till någon, men min favorit är Niall. Ser du det står tillochmed skrivet på min mobil att han är min favorit" hon tog upp sin mobil och pekade på sidan där jag hade ristat in 'Niall<3Em'

"ÄR DU EN DIRETIONER? OHMYY?!" Vi båda skrattade.

"Oj, jag råkade blanda ihop min och min syster. Oppsii, fast vissa saker stämmer in på mig" Nu blinkade hon med ena ögat mot mig medans hon bet sig löst i läppen. Oh gud. Hon är het.

 

Allt var perfekt just nu. Jag och Stellomi var påväg mot baren närmast tjejernas lägenhet, det betyder att Bellz troligast är där och om vi hittar henne.. Kommer inte Louis vara med, då kommer hon kunna gråta i MIN famn. Seriöst jag kan inte hjälpa vad jag tänker längre. Isabella är som fotosyntesen, jag behöver henne för att leva. Och tack vare Harry är inte hon och Louis tillsammans längre. Jag är ond. Louis skulle aldrig tänka såhär om mina ex..

"Så är det långt kvar?" Tack älskade stellomi för att du avbröt mina tankar. I own you one.

"Nej, kanske 5minuter i denhär takten." hon sa något i stil med okej.

"Så hur mår du?" Frågade jag försiktigt.

"Rätt så bra i tanke på att min pojkvän var otrogen, min kompis är vilse och full fast hon bara är 16, dessutom har Em just totalt brytit ihop på grund av något samtal hon fick innan. Vad är det du undrar egentligen?"  Stellomi synade min fråga, specielt delen att jag frågat för att jag brytt mig om henne.

"Jag undrar hur du mår.." tysnad.

"och.. Vad mer?"

"Kommer du förlåta Harry?" Hon. Skrattade?

"Jag visste att du skulle fråga det, helt ärligt vet jag inte. Jag var inte tillräkligt bra för honom och det förstår jag med tanke på hem han är. Men det ändrar inte det faktumet att han var otrogen mot mig.  Det gör ont Zayn, i hjärtat. Varje sekund måste jag kämpa för att inte börja gråta, som en vampyr som försöker att inte dricka blod. Först vill jag höra varför han gjorde som han gjorde.." Hon var mycket mer öppen i sitt svar än jag förväntat mig. 

"Jag tror att jag hörde något där borta!" Stellomi pekade bort mot någom sorts gränd.

"ISABELLA ÄR DU DÄR?"