Summer Love ~ Del 23

 

Bellz' Perspektiv


Jag öppnade ögonen.
"IsaBella, vakna!" någon viskade lågt mitt namn och jag log sömnigt. EmmaLee. Ja, jag hade inte sovit gömma, jag vägrar absolut sätta en fot därinne nu. Inte för att jag har något emot mamma, men det finns för många minnen i huset för att gå tillbaka. Jag sträckte upp mig, och med ett litet trött ljud satte jag mig upp.
"Godmorgon..." sa jag tyst, det hördes verkligen. På min röst att jag var nyvaken.
"Morrn." svarade EmmaLee glatt. Hon lät inte ett dugg trött. Jag hatade verkligen morgonmänniskor ibland. "Vi ska ju till flygplatsen nu, upp och hoppa." Hon log snett.

Jag hade lånat en tshirt av Stellomi, och ett par svarta shorts, där jag nu satt i en taxi tillsammans med mina två bästa vänner. Jag lutade mig mot fönsterrutan, suckade lågt.
"Bellz, du ser så ledsen ut!" sa Stellomi lågt. Jag såg mot Stello och sedan mot Em, som båda såg lite oroat på mig.
"Jag är helt okej." sa jag, min röst var fortfarande helt skrovlig. "Jag är bara jättetrött." Jag kunde skymta flygplatsen lite längre bort. De nickade, sa ingenting. Jag ljög faktiskt. Det kändes inte särskilt bra att ljuga för de som jag kände bäst, men ändå. Jag ville bara inte säga det. Att jag mådde dåligt över att killarna skulle fara. Jag hatade att säga det, men så fort jag träffat dem hade jag snabbt börjat lyssna på några av deras låtar, men de var egentligen inte jättebra. Men jag gillade inte bandet One Direction. Jag gillade dock killarna Liam, Harry, Zayn, Niall och Louis. Och nu skulle de försvinna. Jag suckade lågt.

"Okej, ta hand om er." Jag kände mig inte riktigt klok. Jag stod på en flygplats, där alla stirrade på oss och sa som en mor som sa 'Ta hand om er' till fem kändispojkar. De skrattade faktiskt åt mig, helt lugna över att alla glodde på oss, några fangirlade tillochmed sönder. Jag log lite, och kände helt plötsligt hur Louis drog in mig i en kram. Jag rodnade lite, men och log bara lite försiktigt.
"Detsamma." mumlade han i mitt öra, och jag såg upp på honom. Han släppte mig efter ett tag, och jag såg killarna stå och flina åt mig i bakgrunden. Eller.. Kanske åt oss. Jag hatade det. Och bakom mig stod antagligen Stellomi och Emmalee med varsitt hånleende. Vi log bara mot varann, innan Louis höjde ena handen.
"Vi ses." sa han, vände sig om och de började gå tillsammans. När jag sett de försvinna, så vände jag om. Som jag trott. De båda hånlog. Jag drog ett djupt andetag, och snabbt gick jag förbi de båda, följd av en hel del frågor, men jag höjde bara en hand som 'inga kommentarer'.

*Dagen efter*
"BELLZ! BELLZ!" Stellomi och EmmaLee ropade i kör, där jag satt tillsammans med Emmalee's mamma vid bordet och tuggade i mig en macka.
"Hm?" Jag vände huvudet mot ytterdörren. Em hade precis gått för att hämta posten, och Stellomi hade gått för att titta vad som kommit.
"TITTA TITTA!" EmmaLee sträckte fram tidningen, visade mig tidningen. Framsidan: en bild på mig och Louis, ståendes i en tight kram. Jag spottade ut smulorna på marken av ren förvåning. Jag bet mig i läppen.
"Vad i.." mumlade jag. EmmaLee tog upp tidningen och kastade snart en blick på mig.
"Ska jag läsa?" frågade hon försiktigt, och jag nickade.
"Kör hårt."

Kommentarer



Ditt Namn:
Gillar du kakor?

E-postadress (bara synlig för oss):

Din blogg?:

Din kommentar:

Trackback
RSS 2.0