Happily ~ Del 17
Previously;
Under de korta minuterna det tog att åka buss till London ångrade jag vad jag valt att göra, och ville bara åka hem och sätta på någon ny serie. Jag försökte koncentrera mig på musiken som spelades i mina öron - det var mitt favoritband All Time Low som jag lyssnade på, vilket var sådan musik som både London och Brooke hatade. Jag lutade huvudet mot den svala rutan, och så fort som bussen stannade på rätt station hoppade jag av bussen med en frustrerad min. Jag fortsatte gå, och ringde tillslut på klockan till Londons hus.
London's Perspektiv.
Kanske att jag håller på att bli en helt ny människa, någon som inte beter sig som London Appleton. Jag håller nog på att ändras, bli snäll, glad, possitiv och hjälpsam. Min blick är vänd mot Michael som sov tungt i min säng, mitt hår var alldeles ruffsigt och luktade killparfym samtidigt som mina kläder låg utslängda på golvet. Jag skrattade lite tyst för mig själv. Om Calum skulle komma in i mitt rum nu skulle han bokstavlig talat dö. Eller i alla fall få en hjärtattack och svimma, undra om han skulle tro mig när jag berättade vad som verkligen hände igår kväll.
Sanningen var att det inte hände något alls. Jag tyckte synd om Michael som skulle behöva gå hem själv i regnet mitt i natten, så han fick sova över. No biggie. Gud vad trevlig jag låter, som värsta ängeln. Men vem försöker jag lura, mitt öde är och kommer alltid vara att bete mig som en bitch.
Lukten från Michaels tröja började att bli för mycket så jag bytte snabbt om och gick ner till köket för att ta något att äta. I vardagsrummet låg det kvar en godispåse från igår och på TV:n var det någon konstig film med en sjukt irriterande dialekt. Jag har ingen aning om vad den handlade om och orkade verkligen inte försöka att förstå. Istället tog jag upp mobilen och kollade igenom mina dagliga appar, som på den senaste tiden blivit några fler. Väl inne på twitter svepte jag förbi blicken på vad som trändade och jag blev minst sakt chockad när jag såg att ALLA tränder handlade om Brooke. Eller Brooke och Zayn för att vara mer exakt. De kallade henne för saker som inte ens jag blivit kallad. Fan, Zayn kommer förstöra hennes liv. Vad gör hon ens i London med honom?
Det ringde på dörrklockan och jag gick frustrerat för att öppna och om jag blev chockad innan var det inget jämfört med vad jag blev nu. I dörröppnignen stod Destiny i egen hög person. Hon stampade lite försiktigt med foten i marken som hon alltid gjorde vid sitiuationer som är jobbiga, obekväma. Jag stod och bokstavligt talat stirrade på henne i säkert fem minuter innan jag samlat mig och gjorde en gest som visade att hon var välkommen in.
"I didn't expect you to be here." Sa jag ärligt. Hon såg lite förvånad ut, kanske att hon glömmt hur rakt på sak jag verkligen är.
"Well, I've been thinking.. And.. U-hm." Destiny blev tyst och ville helst inte fortsätta meningen, men jag visste precis vad hon menade.
"Best Friends again?" Frågade jag, och hon nickade tveksamt. Vi kramades och satte oss tillsammans i soffan. "You know that i suck to express my.. Feelings. But I've missed you Destiny" Jag pressade fram den sista meningen och kollade bort, men jag kunde se hur hon log lite försiktigt i ögonvrån.
"London I think that you are right," Hon pausade meningen och samlade sig lite mentalt innan hon fortsate, "I-I'm, in L-love with Liam. I c-can't stop thinking about him. He is stuck in my brain."
Zayn's Perspektiv.
Jag höll Brooklyn's hand i ett försiktigt grepp när vi gick upp för trapporna. Hennes leende var så vackert och men hon var ovanligt tyst, kanske tycker hon att det är obekvämt mellan oss. Att mina känslor för henne är fel.
"So, are you ready to meet the boys?" Frågade jag och stannade utanför min och killarnas lägenhet. "As ready as I can get." Skrattade hon lite nervöst fram. Jag öppnade dörren och hörde direkt skrikande, skrattande ljud från köket. Brooke ställde ifrån sig sin väska och följde med mig in till köket.
"H-hey Brooke." Sa Liam förvånat och granskade lite snabbt tjejen som stod bredvid mig. "Hi" Skrattade Brooke glatt fram och vinkade med handen som jag inte höll i. De andra killarna hälsade glatt på henne och vi satte oss vid matbordet.
"Now I understand why you were in such a rush this morning." Skrattade Liam fram, och de andra började också skratta. Lika så Brooke som rodnade lite lätt.
"So what are you doing here in London?" Frågade Harry artigt och jag skämdes nästan lite när jag insåg att inte ens jag visste varför hon var här. "I'm on my way home from Ireland, my granparents live there." Förklarade hon.
"Oh, Ireland that's a lovely country" Sa Niall glatt och Brooke nickade instämmande. De började prata på om olika sevärdigheter, platser och sådant jag inte hade någon aning om, men jag var 95 % säker på att pratade om Irland. Jag utbytte en blick med Liam, som såg otroligt förvirrad men samtidigt glad ut, och jag ryckte bara på axlarna. Jag försökte fokusera mig på det Niall och Brooke pratade om, men då jag inte förstod någonting kom jag på mig själv med att bara stirra på Brooke. Jag visste inte att någon kunde vara så... Perfekt.
"So, um.. How's the others?" Jag väcktes ur mina tankar då Liam lätt sparkade till mig under bordet, och jag blängde bara på honom men han log försiktigt mot Brooke, låstades som att ingenting hänt.
"Oh, they're still fighting. Destiny's not wanting to talk to London who's... Being London, I guess..?" svarade Brooke, ryckte lätt på axlarna och såg ner på sina händer. "But Destiny seems happy though. I mean, with Ashton and all that. Honestly I don't think she'd be fighting for him otherwise.." Hon försökte le, men hon verkade fortfarande så.. Överrumplad över hur hennes bästa vänner faktiskt bråkade för första gången på länge. Allt jag ville var att luta mig framåt och krama henne.. Det blev tyst ett tag innan en glad liten jingel började spelas. Pink fluffy unicorns dancing on rainbows, pink fluffy unicorns dancing on rainbows...
"Oops.." Brooklyn såg sig omkring med ett skyldigt leende innan hon reste sig upp, tog upp mobilen ur bakfickan och tittade på displayen ett kort tag. "I need to take this..." mumlade hon, innan hon lämnade rummet.
"She's definetly something different..." hörde jag Harry mumla, som sedan vi träffat dessa flickor varit otroligt tyst. Han har rätt. Hon är verkligen något annorlunda.
"London called me, she said that twitter is going crazy." Sa Brooke när hon kommit tillbaka in till rummet. Att det alltid ska vara något som går fel. "Fuck" mumlade jag lite tyst när Brooke visade mig vad som trändade på twitter. "Don't care about the hate Brooke." Sa jag och hon nickade förstående. "Well, I don't but London does. She is coming to London tomorrow. And Zayn you better watch out." Tonen i hennes röst visade att hon skojade med det sista. "It sounds kind of funny, London in London. Thats like Brooklyn in Brooklyn." Skrattade Brooke fram och jag flinade lite mot henne. Alla andra killar kollade lite konsigt på henne, vilket jag i och försig förstod.
"Let me show you around Brooklyn" Sa jag och tog åter igen tag i hennes hand. Det kändes bra, helt rätt. Jag började gå och hon följde lydigt efter. Vi gick förbi vardagsrummet, Liams rum och sedan mitt rum.
"Yeah, um, this is my room." Hon kollade sig nyfiket omkring och inspekterade rummet noga. "It's really nice Zaynie." Sa hon och bet sig i läppen. Och det var där min blick fasnade, på hennes rosenröda fylliga läppar. Hon gick ett steg närmare mig, och hon la försiktigt upp hennes hand på min kind, ganska precis där min blåtira varit för några veckor sedan.
"You're looking really good without the blue colour in you face." Viskade hon fram. Jag kunde inte hjälpa mig själv, min hand var redan plaserad bakom hennes huvud och jag pressade försiktigt mina läppar mot hennes för andra gången. Fjärilarna i min mage höll på att explodera. Tills jag avbröt kyssen och såg hur förvånat hon kollade på mig. Fan Zayn, att du alltid ska förstöra allt.
Kommentarer
My (1D Novell)
sooom vanligt dog jag åt delarna å hoppas London å Destany fixar sin vänskap, hatar att vara vännen som är där emellan så förstår Brooke, haha! skitbra :D
2014-02-26 @ 09:49:16
Mirabelle
Hej, länkbyte i menyn?
Vem gjorde din design? Den är så vacker!
Svar:
directioon.blogg.se